Schweden Forum

Hej,
jag tänkte vi kan kanske prata lite på svenska igen (om ni så vill). Sommaren var så kort igen, snart är det höst. Alla börjar jobba eller har redan börjat. Hur är det med er? Jobbar ni redan eller har ni fortfarande semester? Vi var hemma i 4 veckor fast vi jobbade ju inom huset. Vad tycker ni om långa semester (jag menar 6 veckor eller mer)? För mig är det väldigt jobbigt. Ingen jobbar, ingen är ansvarig. Man letar efter folk som kan fixa något men ingen är där. Det är verkligen jobbigt. Eller hur? Kanske det är bara jag som tycker att det är så jobbigt. Hur kan man klara av att vara borta från jobbet så länge? Eller annars sagt, hur kan man klara av att komma tillbaka sen? Och att man inte tänker på dem som måste jobba och inte vet hur de ska klara jobbet ensam? Det är verkligen konstigt för mig men kanske är jag bara för mycket tysk?
I alla fall är jag glad att nu alla kommer tillbaka och vi inte är ensamma på kontoret längre. Det känns väldigt konstigt när det är så tomt och tyst där. Snart börjar även skolan och då är livet tillbaka i Sverige, känns det i alla fall.
Min svenska kurs ska också börja snart. Jag väntar på det, längtar efter att lära mig mer (när är det mera, eller flera?).
Under sommaren har svenskan blivit sämre, tycker jag. Men det är väl bara att jobba igen och träna på det.
Hur har ni tränat på det? Eller hur många kurser har ni gått? Jag börjar med sas b (motsvarande svenska b) men jag vet inte vad som kommer sen? Det finns inga kurser sen, eller hur? Hur kan jag fortsätta det utan att läsa svenska på riktig på högskolan? Hur har ni gjort det? "Bara" jobba och leva? Eller har ni gjort något särskild speciellt?

Är nyfiken på svar.
Ha det så bra
Wiebke

J**la vad många frågor du hade ...

hmm... mera är det om det är någon sak eller grej, flera om man pratar om personer, djur, etc. Ganska enkelt egentligen. Flera flugor skiter mer än en fluga, liksom

Jag tycker också att det är märkligt med en så lång semester. Inget konstigt att tidningarna skriver om hur man ska lyckas vara glad på jobbet igen ... Också jobbigt för att hela Sverige står stilla, typ. Men egentligen ganska bra för de som får vikariejobben, oftast är det ju studenter och yngre som på sätt får lite erfarenhet och pengar. Personligen gillar jag dessa lugna tider på jobbet.

Lyckligtvis har jag inga problem att hålla igång svenskan. De flesta av mina vänner är svenskar så det är ganska lätt. Nyligen var jag på Gröna Lund tillsammans med en annan tysk och en svensk. Märkligt nog så tycker jag nuförtiden att det var svårt att prata ordentligt tyska. Så även den kvällen blev det någon sorts "svyska" istället. Som tur förstår min tyska kompis i alla fall hyfsad svenska, att prata kommer han lära sig förhoppningsvis jättesnart.

Jag har gått kurserna på KTH för att lära mig svenska. Resten kom via vardagen. Jag lyssnade mycket på radio, läste böcker eller tittade på TV. Även svenskspråkig musik hjälpte mig. I början härmade jag ibland radiopratarna för att lära mig hur orden uttalades. Funkade väl rätt så bra ... nuförtiden undrar svenskarna ibland varför jag pratar så bra tyska (! ja, tyska!) och tyskarna undrar ibland varför jag har svensk brytning. Att hitta folk att umgås med är väl trots allt det viktigaste. Att visa de att man faktiskt har ett stort intresse att lära sig språket, men även att det är roligt att umgås.

Men jag förstår dina tankar om vad som kommer efter kurserna ... Att läsa (böcker eller riktiga tidningar, inte aftonbladet) är ett utmärkt sätt att hålla igång. På så sätt får man en bra känsla för ordföljden, lär sig nya ord och hur de används. Samtidigt kommer du märka att det faktiskt kan vara jätteskönt att få slippa höra alla andras felaktiga invandrarsvenska. Sorry, det kanske låter hemskt, men för att lära sig ett språk riktigt bra måste man ju omge sig med folk som kan språket bättre än man själv! Jag har börjat göra typiska svenska fel när jag pratar engelska ...

Hehe, det låter roligt. Svenskt fel på engelska.
Jag förstår vad du menar med språket. Det är inte så att jag inte har kontakt med svensk folk. Nej, nej. Jag har många vänner som är svensk och jag har (nu) en jätte bra kontakt till grannana. Vi träffas ofta, fika tillsammans och går till bio tillsammans. jag läser svenska böcker, tidningar och lyssnar på radio. Tv tycker jag inte om. Då räcker det som är så dåligt på tysk tv. Jag behöver inte se samma ____ (vad heter Mist?) på svenska. Men själv har jag känslan att jag tappar språket. Eller, jag vet inte
Det så att jag stannar på ett nivå och jag hör själv alla fel men orkar inte att träna. Jag är dåligt på att lära mig grammatiken med övningar. Jag läser mycket och hoppas att det kommer. Eftersom jag dock vet hur många fel jag gör, är jag lite stressad. När andra gör fel är det inget problem. Själv är jag väldigt kritiskt mot mig. Mina grannar menar att min svenska är bra. Och jag vet själv att det är okej. Jag vill väl bara ____ (oj då vad heter jammern????).
Men du har rätt i när du säger att det är viktig att omgås med svenskarna. Det är ju roligt också att träffa folk. Efter tre år (snart) har vi nu också många kontakter och det är verkligen skönt att träffa någon. Jag känner mig trygg och känner mig välkommen. Det är ju jätte bra.
Barnen tycker också att det är bra i Sverige, fast min son tror att det är bättre i Tyskland. Han kommer dock inte ihåg hur det verkligen är eller var men han förstår väl att han inte måste lära sig ett nytt språk där Även om han kan det bra och inte tycker att han har något problem, vet han att det var jobbigt ibland och då vet han att det inte var så i Tyskland.
Jag är väl lite trött just nu. Vill inte bara klaga, även om det kanske låter så. Är bara lite trött.

Ha det så bra
Wiebke

Javisst, sommaren är kort...
Det var väl lite konstigt för mig: När jag gick tillbaka till Tyskland, önskade alla redan: "Och ha en bra sommar" i början av maj snön var borta i några veckor kanske...
Jag jobbade hela sommaren (med några konferenser etc, så var det inte tråkigt för jag fick resa lite) och ska ha semester i början av september (efter nästa konferensen i södra Frankrike)

För mig är det svart att hålla svenska igång. Ibland chattar jag med en svensk kollega, men tyvärr inte så ofta. Annars skriver jag mejl eller så, men i sommaren tar det lite tid innan man får svar - - - hoppas det blir bättre igen...
Ibland läser jag lite på svd.se eller tittar på svtplay, men oftast blir det bara en kort stund...

Men å andra sidan är svenskan fortfarande i huvudet . . . förra veckan måste jag ringa till Frankrike (hade innan extra skrivit några meningar på franska på ett papper för att vara förberedd). Men när fransmannen frågade några saker (t.ex. stava mitt namn) var det lite blandad med svenska vad han fick som svar...men vi förstod väl varandra mer eller mindre...
Jag känner känslan att man tänker att man stannar på ett och samma nivå (efter att göra stora framsteg i början), Wiebke. Jag tror faktiskt att det är inte så. Jag märker själv att jag gör många fel - och självklart är man inte nöjd...men ändå tror jag att svenskan blir bättre och bättre när man bara använder det, kanske är det bara att man inte märker det?


Simone

PS:"Jammern" heter "gnälla", eller hur? (Och som vanligt får ni gärna korrigera mina fel)

Gnälla, juste. Tack! Jag kom inte på det igår. Jag är sååå trött denna vecka och glömmer allt. Jå, kankse är det som du säger att man gör inte så många fel. Språket måste ju bli bättre. Det är bara jag som ser det. Alla andra tycker att det blir bättre.
Kräver/vill man för mycket, kanske?
Vad var/är det för konferenser du jobbar med? Låter spännande. Och franskan! Oj vad häftig. Jag läste lite franska förra terminen eftersom jag tycker att franskan är mycket vackert och bra. Jag kan förstå lite men glömde bort hur man använder ordförrådet. Det känns tråkigt. Men jag hann inte fortsätta med kursen. Det är så mycket med jobbet och barn och huset och svenskan. Tyvärr. Jag vill så gärna fortsätta med franskan och lära mig att prata lite (måste inte vara flytande). Jag tycker om Frankrike och vill gärna kunna mer. Min dröm är ju att läsa franska och bli översättare. Tyska, franska, svenska och engelska. Det vore toppen. Tyvärr blir det väl inte så, jag orkar inte att läsa såååå mycket på högskolan. Även tyskan och engelskan måste jag ju får betyg för och då måste man jobba lite för... eller hur? Men jag glömmer inte tanken och kanske kan jag göra det som hobby, sen? ¨

Ha det så bra
Wiebke

Ja, jag tror att man vill för mycket ibland....även om det kan ju egentligen inte skada, eller hur? Bara om man verkligen blir frusterad...det får man inte vara...annars är det inte fel att ha lite motivation tycker jag.

Jag är doktorand i fysik och nu i sommaren fanns det flera bra ställe att åka till för mig. Första var en liten seminar om spektroskopi/analytisk kemi i Zürich. Bara två dagar, och bara lite fritid där, men ändå mycket roligt. Just nu är jag på en "summer school" om plasmafysik i norra tyskland, idag är sista dagen. Det var 10 dagar här, så vi hade också helgen att se omgivningen/åka till kusten,... många internationella studenter här, flera från USA, några från Tyskland, några från ungern, två ifrån Norge (väl, en tysk och en japan som jobbar i Norge ), en spansk och en från Polen. Vi fick sova i vandrarhemmet, det var lite samma känslan som på "Klassenfahrt" några år sen...

Veckan efter nästa veckan blir det slutkonferensen av EU-projekten där jag jobbade med (som sagt i södra Frankrike). Det finns mycket att förbereda tills dess (presentation osv). Ska väl bli roligt att se min handledare från Sverige igen och kunna prata lite svenska kanske...även om huvudspråken är väl engelska.

Jag läste franskan bara i skolan och jag är långt ifrån att vara flytande - men det räcker för semester eller små konservationer...

Jag tycker också att språk är en fantastisk hobby, men jag vet inte riktigt om jag ska besöka språkkurs i VHS igen...kanske fördjupningen av min franska eller spanska?
Tyvärr finns det ingen konservationskurs i svenska, bara kurser för nybörjare (kurs 1 & 2). Det finns en kurs om svensk barnliteratur, men den är bara varje 2:a/3:e veckan. Jag får se---

Jo det är synd att det inte finns en kurs som är bra på svenska. Nybörjare är du väl inte
Men spanska eller franska kan också vara roligt, eller hur?
Det låter spännande det du gör. Jag känner också känslan att jobba på universitetet och att gå till konferenser. Det känns fortfarande lite som man läser på högskolan. Eller hur?
Tyvärr vet jag att det inte är samma sak längre om jag börjar läsa på högskolan igen. Lite synd, det var roligt...

Ha det så bra
Wiebke

...man skulle också titta på sidan 2 av 2 (och inte bara 1 av 2) om svenska kurser på VHS. Där finns också konversationskurser. Jag ska anmäla mig för en där tror jag...det vor för synd om man tappar allt man har lärt sig. Eller uppfräschning av franskan eller spanskan...

Ja, det är väldigt roligt att vara fortfarande då och då i studentisk område igen på konferenser/ seminarier. Jag är doktorand i industrin, fördelen är att man har redan mycket kontakt där och ser hur det funkar i deras arbete. Nackdelen är att man har nästan ingen kontakt till andra studenter - nästan alla som arbetar där är redan färdig med sin utbildning/studium/...
Lyckligtvis finns det många yngre kollegor